G R A T T I S A L I C E

.

.

Inte speciellt mycket bättre idag, men tårta (maräng med hallon <3), ingen deppig musik så långt ögat och örat når och ett besök av Samuel har hållt mig borta från onda tankar. Men det är långt kvar till natten.

Läxan är nästan klar. Så klar som den kan bli förmodar jag. Kan inget göra. I alla fall inte för stunden, jag hoppas på annat.

Jag har förlorat allt jag tycker om att göra. Allt jag älskat att göra; måla, skriva, prata och diskutera med folk och framför allt teatern... Kärleken sitter så djupt, den försvinner inte, men förmågan att fortsätta har.